Svenskarna och internet är en årlig undersökning av svenskarnas internetvanor som genomförs av Internetstiftelsen. Syftet är att bidra med insikter och ge de förutsättningar som krävs för att digitaliseringen av samhället och näringslivet ska kunna ske på välinformerade grunder. Studien är en del av ett internationellt forskningsprojekt, World Internet Project, där Internetstiftelsen har varit huvudman för den svenska delen sedan 2010.
Rapporten har kommit att bli en höjdpunkt hos oss på Loopia. Den 10 oktober var det äntligen dags för årets rapport! Här tänkte vi därför kika lite närmare på 5 områden från rapporten som vi tyckte var särskilt intressanta i år. Häng med!
Innehåll
1. Svenskarna och AI
Att artificiell intelligens, eller AI, har blivit en enorm snackis under 2023 har nog inte undgått någons uppmärksamhet. Vi ser allt fler företag satsa på AI. Nya AI-funktioner i mobiltelefoner, datorsystem och på internet dyker upp titt som tätt. På grund av den snabba utvecklingen har Internetstitftelsen valt att göra en kompletterande studie om AI till huvudrapporten. Eftersom all data samlades in när den övriga rapporten redan färdigställts presenteras resultatet som en separat del av huvudrapporten. Trots det tycker vi att den tillhör årets rapport, så här presenterar vi delar av resultatet ändå!
29 procent har använt ett AI-verktyg
Det innebär alltså att ungefär en tredjedel av den svenska befolkningen har provat någon form av AI under det senaste året. Framförallt är det de yngre generationerna som har varit nyfikna på den nya tekniken – hela 60% av de mellan 18 och 34 år har testat, medan endast 5% av de mellan 65 och 84 år har gjort det. Med tanke på att yngre generationer generellt är mer mottagliga för den digitala utvecklingen och ny teknik än de äldre, är resultatet intressant men kanske inte särskilt förvånande.
ChatGPT är det mest kända AI-verktyget
Även om “bara” 25% har använt ChatGPT, har hela 63% åtminstone hört talas om verktyget. Med tanke på att det mer eller mindre var ChatGPT, av företaget OpenAI, som startade hela AI-trenden i slutet av 2022, är vi inte jätteförvånade över att det både är det mest kända och mest använda AI-verktyget.
70 procent använde AI för privat bruk
Om det är något av resultaten vi är lite förvånade över är det nog ändå det här. I förhållande till hur många som använt AI privat är det endast 22% som har använt det i jobbet – en siffra vi förväntade oss skulle vara högre, särskilt som många har angett att de använt AI för att skriva text, hjälpa till med kod, bolla idéer och göra uträkningar och ritningar. Årets rapport har dock inte mätt hur ofta svenskarna använder AI, och vi undrar om det skulle förändra statistiken. Använder man AI mer regelbundet på jobbet än vad man gör privat?
AI-tekniken är både spännande och läskig
36% av svenskarna tror att AI kommer ha en lika positiv som negativ påverkan. Många kan alltså se myntets båda sidor – å ena sidan är tekniken spännande och ger stora möjligheter, å andra sidan kan den kännas lite otäck och skrämmande. Vi vet ju trots allt inte vad utvecklingen kommer innebära för till exempel vissa yrkesroller. Medan de allra flesta ser både för- och nackdelar är det däremot fler som tror att det kommer ha en övervägande negativ påverkan (30%) än en positiv (19%).
2. Svenskarna och sociala medier
Föga förvånande använder nästan alla internetanvändare sociala medier – hela 85% använder dessutom sociala medier dagligen. Det har helt enkelt kommit att bli en del av de allra flestas vardag, både som underhållning och tidsfördriv. Anledningen till att vi tycker statistiken är så intressant för företagare att följa är att den ger en indikation kring vilka sociala medier varje företag bör finnas på. Du vill ju finnas där din målgrupp finns för att nå ut med ditt budskap, så om statistiken säger att majoriteten av din målgrupp finns på en plattform du inte finns på – ja, då bör du registrera ett konto på plattformen redan idag!
Här presenterar vi två punkter från Svenskarna och internet, men i rapporten hittar du otroligt mycket mer statistik än så. Vi rekommenderar att du kikar igenom den på egen hand om du vill veta exakt var du hittar din egen målgrupp!
YouTube används mest
Även om årets vinnare i ökning av andel användare är TikTok (från 20% till 24%) är de sociala medier som svenskarna använder mest YouTube (79%), Facebook (68%) och Instagram (64%). YouTube toppar dessutom listan över svenskarnas favoritplattformar, med Facebook och Instagram på delad andra plats. Det är intressant att se YouTube i toppen, framförallt på grund av populariteten hos så kallat “Short-form content” (som TikToks och Instagram Reels). Dessutom är YouTube förmodligen inte automatiskt en del av företagares sociala medier-strategi på samma sätt som Facebook och Instagram är. Använder ditt företag inte YouTube idag? Då kan det vara bra att kika på hur ni kan utnyttja plattformen för egen del!
Tydlig skillnad mellan generationerna
Om du någon gång har känt att du inte har koll på dagens ungdomar, ja, då kan den känslan vara fullt befogad. Man börjar nämligen kunna se en ganska tydlig skiljelinje mellan vilka sociala medier som används av de som är födda på 1900-talet och de som är födda på 2000-talet.
| Född på 1900-talet | Född på 2000-talet |
| 1. Facebook 2. YouTube 3. LinkedIn 4. Snapchat 5. Flashback | 1. YouTube 2. Snapchat 3. TikTok 4. Instagram 5. Facebook & Roblox |
Dessutom är användningen av Facebook och Snapchat varandras totala motsatser:
- Född på 1900-talet: 3 av 4 använder Facebook, drygt var tredje använder Snapchat.
- Född på 2000-talet: 3 av 4 använder Snapchat, drygt var tredje använder Facebook.
Vi tycker att generationsstatistiken är intressant att titta på av två anledningar: 1. Använder du rätt sociala medier för din målgrupp? 2. Hur kommer användandet av sociala medier se ut i framtiden? Det tål att tänkas på!
3. Svenskarna och hållbarhet
Överlag tror de flesta svenskarna (32%) att internet och digitaliseringen av samhället har en övervägande positiv påverkan på klimatet och miljön – endast 13% tror att det har en negativ. Men även om majoriteten är positivt inställda, kan de allra flesta se både för- och nackdelar ur flera perspektiv. Bland annat är det många som anser att internet å ena sidan är en värdefull informationskälla som gör det lättare att sprida forskning om klimatförändringarna, men att det också å andra sidan blir lättare att sprida desinformation och “fake news”. Å ena sidan kan vi minska vår energiförbrukning med smart teknik, å andra sidan ökar den digitala infrastrukturen energiförbrukningen enormt mycket. E-handeln är å ena sidan gynnsam för klimatet tack vare smart logistik, men uppmuntrar å andra sidan till överkonsumtion.
Vi tycker hållbarhet är ett jätteviktigt ämne att reflektera över som företagare – vad kan vi göra för att bidra till en mer hållbar bransch? Vi hoppas att du som företagare också tycker det! Här kan du läsa mer om vårt hållbarhetsarbete.
4. Svenskarna och riktad reklam
Hela 71% av svenskarna vill inte att man ska kunna använda deras personliga data från internetanvändning för att anpassa reklam på nätet åt dem. Bara 19% tycker riktad reklam är bra – generellt den yngre halvan av befolkningen. Det är intressant att så många har en negativ inställning, eftersom en fördel som vanligtvis lyfts fram med riktad reklam är att mottagaren ofta är mer öppen för reklamens budskap då de har ett intresse av det som marknadsförs. Antagandet är helt enkelt att riktad reklam träffar mer rätt och utgör ett mindre irritationsmoment än om mottagaren fick upp reklam för saker de var helt ointresserade av. Kanske har den negativa inställningen att göra med att en del känner sig oroliga över sin personliga integritet på nätet. Du har säkert hört någon i din närhet säga “telefonerna avlyssnar oss!” när de fått upp en annons för något de nyligen pratat om.
En annan sak som gör statistiken här så intressant är att det är 90-talisterna som känner sig mest kränkta om någon samlar in deras personliga data på nätet – framförallt unga män. Så samtidigt som de yngre generationerna känner sig kränkta när någon använder personliga data är de positivt inställda när någon gör det för att rikta sin reklam mot dem.
5. Svenskarna och digital tillgänglighet
Tidigare i år publicerade vi ett blogginlägg på Loopia-bloggen om 5 hemsidestrender för 2023. En av de “trender” – även om det mer är en grundläggande rättighet – vi tog upp då var digital tillgänglighet. Även om resultaten i avsnittet inte kan representera människor med funktionsnedsättningar och funktionsvariationer fullt ut, är vi ändå glada att Internetstiftelsen har valt att belysa denna viktiga fråga i årets Svenskarna och internet!
Anledningen till att digital tillgänglighet är så viktigt är för att alla ska kunna delta i samhällslivet på lika villkor. En punkt Svenskarna och internet belyser som vi därför tycker är särskilt intressant är den om digital identifiering. Flera i rapporten uttryckte att de inte har en digital identifikation. Somliga för att det känns svårt, otryggt eller “obehagligt” att använda, andra för att de helt enkelt inte kan eller får ha en på egen hand. E-legitimationer, som BankID, har dock blivit så pass vanliga och används på så många platser – från att köpa bussbiljetter till att öppna sin medicinska journal – att man lätt blir utestängd från flera viktiga digitala samhällstjänster om man inte har en. Värt att tänka på, tycker vi!
