Hur undviker jag att drabbas av nätfiske (phishing)?

Så undviker du att drabbas av nätfiske

Har du fått mail från “din bank” eller en annan påstådd leverantör med en uppmaning om att uppdatera dina kontouppgifter eller verifiera ditt konto? Var försiktig! Det handlar troligtvis om bedrägerimetoden nätfiske, även kallat phishing.

Här nedanför förklarar vi vad nätfiske är, ger exempel på hur ett nätfiskemeddelande kan se ut och berättar om vad du som kund bör tänka på för att undvika att drabbas.

Vad är nätfiske (Phishing)?

Nätfiske innebär att bedragare försöker lura till sig dina kontouppgifter, personuppgifter, lösenord eller annan känslig information i syfte att till exempel lura av dig pengar, stjäla din identitet eller missbruka ditt e-postkonto till massutskick.

Ofta sker nätfisket via e-post och webbplatser där bedragaren utger sig för att vara din bank eller någon tjänst du använder (t ex Facebook, Apple eller Loopia). Meddelandet är ofta utformat som en varning där mottagaren måste agera fort, t ex att ett domännamn är på väg att stängas ned om du inte betalar direkt med ditt kort. Bedragarna spelar här på mottagarens stress och det är oftast då du begår ett misstag/missbedömer meddelandets äkthet.

 

Hur kan ett nätfiskemeddelande se ut?

Några vanliga kännetecken för dessa nätfiskemeddelanden är:

  • Du ombeds ofta att logga in via en bifogad länk för att verifiera/betala/vinna någonting. Klicka aldrig på någon länk i dessa meddelanden, de kan ta dig till virusinfekterade webbplatser som i sin tur kan smitta ner din dator.

  • Länken i meddelandet leder oftast till en helt annan sida än den leverantör som bedragaren utger sig för att vara. Även om sidan utger sig för att vara exempelvis Loopia har den inte adressen https://www.loopia.se, utan oftast en betydligt längre, felaktig adress.

  • Ett märkligt språk används, t ex ovanligt många stavfel, syftningsfel, konstiga ordval, etc.

  • Du ombeds plötsligt att betala i en annan valuta, t ex Euro/Dollar/Bitcoin. Det är högst osannolikt att ett sådant valutaskifte skett utan att du först fått en notering om det. Betala aldrig utan att först verifiera med din leverantör.

 

Så undviker du att drabbas av nätfiske

1. Syna alla e-postmeddelanden du får från olika leverantörer. Vid minsta misstanke rekommenderar vi att du faktiskt kollar med leverantören om utskicket kommer från dem. Vänta alltid med att klicka på länkar eller öppna filer tills dess att du fått bekräftat att mailet är legitimt. Företag, organisationer och myndigheter ber i princip aldrig om känslig information via e-post, SMS, telefon eller chatt.

Har du fått ett mail som säger sig komma från Loopia men är osäker på om mailet är legitimt? Tveka inte att kontakta oss på support@loopia.se för att verifiera. Vidarebefordra gärna mailet eller en skärmdump så att vi snabbt kan se om det skickats från oss eller inte.

2. Var uppmärksam på innehållet. Ofta innehåller nätfiskemeddelanden information om brådskande ärenden, belöningar för minimal ansträngning eller hot om drastiska åtgärder vid utebliven betalning. Vad alla mail har gemensamt är att de uppmanar dig att ge ut personliga uppgifter eller klicka på en länk.

3. Kontrollera alltid att adressfältet stämmer innan du loggar in hos din bank eller någon av dina tjänster. Är du osäker på vilken adress som är den korrekta bör du kontakta respektive leverantör och fråga.

 

Vad gör jag om jag redan drabbats?

  1. Spärra alla kort och konton som påverkats.
  2. Byt lösenord på de tjänster som påverkats.
  3. Polisanmäl händelsen.
  4. Flagga för vad som skett för att uppmärksamma andra om risken.
  5. Håll koll på dina kreditupplysningar och var observant på tecken på identitetsstöld.

Läs mer om nätfiske på Wikipedia »

 

Säkra upp ditt Loopia-konto – tillåt endast inloggningar via BankID

Är du kund hos oss idag rekommenderar vi att du säkrar upp inloggningen till ditt Loopia-konto genom att välja att enbart tillåta inloggningar via BankID.

» Läs mer här om hur du enbart tillåter inloggningar med BankID

Inlägget publicerades den 31 januari 2018 och har uppdaterats den 22 februari 2019. Bilden på hajfenan är modifierad och lånad från Flickr-användaren EFF Photos.

Dela: Facebooktwittergoogle_pluslinkedinmail

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *