Finalmatch nummer ett är lagd till handlingarna.
…men, vilken pärs det var.
Läktarna var knökfulla. Stämningen i gick nästan att ta på. Nervositet, förhoppning, glädje, skräck – alla känslorna samlades bland stolsraderna. Introt startar, spelarna skrinnar in. Hemmaklacken bjuder på en enorm ”over head-flagga” som påminner om senast då VIK Hockey tog steget upp (1988).
Sången är högljudd och mäktig – känslan av gamla klassiska ”Skräcklunda” kommer tillbaka direkt.
Pucken släpps och ganska snart händer det som absolut inte får hända, 0-1 efter 33 sekunder. En skitpuck från blå som får en touch på vägen innan den ställer Bjurö i målet. ”Nej nej nej…” ekar i många huvuden, men sången tystnar aldrig och hela hallen visar att det här tar vi oss igenom.
Karlskrona är ett skridskostarkt och snabbt spelande lag och inledningsvis så visar de sig från sin allra bästa sida. Sakta men säkert tar VIK över och matchen ska snart bli spel mot ett mål. Men danska Patrick Galbraith är stor som ett hus i gästernas mål.
VIK pepprar dansken med skott, men det dröjer ända till 14 minuter in andra perioden innan den gulsvarta snipern Dustin Johner drar upp en spelvändning – och med ett distinkt avslut gör 1-1.
Lättnad och eufori får taket att lyfta lite lite grann… Men det är inte klart än.
Den gulsvarta lagmaskinen trummar på i ett stenhårt tempo, men det dröjer ända till minut nummer 17 i den tredje perioden innan det sker. Vindsnabbe Erik Andersson vinner en puck bakom mål och hittar in i med en passning mitt framför mål och vem om inte Dustin Johner dyker upp då…
…2-1 ett är ett faktum och de bultar i takbalkarna som inte släppte förra gången – flyger definitivt all världens väg nu.
KHK pressar på sista minuterna men då visar sig Jonathan Bjurö från sin bästa sida och håller tätt.
Vinsten är ett faktum och glädjen är enorm… Men bara för kvällen ut….
Finalserien spelas bästa av fem matcher och nu är det full fokus på match nummer två. Laget tränade lätt på torsdagsförmiddagen, innan man packade in sig i bussen. Ett lunchstopp i Oskarshamn, sen vidare till Karlskrona. Alla utom långtidsskadade Jeremy Williams finns ombytta inför besöket i Blekinge. Jonathan Bjurö återfinns i målet.
Idag har man haft en lättare morgonvärmning för att komma in i grejerna och hitta rätt fokus på kvällens uppgift; att vinna. Har svårt att tänka mig att KHK kommer att låta sig tryckas tillbaka på samma sätt ikväll. På deras hemmaplan så måste de våga styra och ställa.
Men kommer de att lyckas att stå emot den gulsvarta lagmaskinen?
Det här är en resa driven av en enorm målmedvetenhet och stark moral. Vi är många som drömmer om, tror på och längtar efter spel i SHL. Säsongen har varit en riktig berg-o-dalbana.
Den 11 oktober klev vi upp på morgonen och konstaterade att vi låg sist i hela hockeyallsvenskan. Fiaskorubrikerna målades stora på väggarna.
Men tack vare en enorm vilja till förändring så tog vi oss ur detta och när slutsignalen ljöd efter sista grundspelsmatchen så hade vi tagit den enda tabellplacering vi hade kvar att erövra under året; Nummer 1.
Det hade inte varit möjligt att genomföra den här grundserien utan spelarnas vilja, fansens stöttning och våra partners stöd. Det är många som backar oss på den här resan – och Loopia är en av dem.
Loopia var en av dem som klappade oss på axel den där mörka oktobermorgonen när resplanen fick göras om…
En resa som inte är avslutad än.
Tillsammans så gör vi det här möjligt.
Tack för ert stöd – i vått och torrt!
/Eriq Christiansson VIK Hockey
