Man kanske inte kan tro att en plasmafysiker, som jobbat med att mäta luftföroreningar och radioaktivitet hos ABC-stridsmedel, ska vara huvudpersonen i ett inlägg om svensk internethistoria. Men faktum är att Björn Eriksen – plasmafysikern i fråga – förmodligen är en av Sveriges största internetpionjärer. Han var först i Sverige med att ta emot ett e-postmeddelande (från Jim McKie på European Unix Network) och skötte .SE-domänen helt på egen hand i över 10 år. Här ska vi kika lite närmare på det senare. Välkommen till .SE-domänens historia – från 1983 till idag!
Innehåll
- 1983: Den första .SE-domänen registreras
- 1986: .SE blir Sveriges toppdomän
- 1986-1997: Björn Eriksen – internets diktator
- 1997: Internetstiftelsen ser dagens ljus
- 2000: Domännamnsutredningens resultat
- 2002: Loopia blir .SE-ombud
- 2003: Nya regler – privatpersoner får registrera .SE!
- 2004: Loopia största .SE-ombudet
- 2010: 1 000 000 .SE-domäner!
- Idag: Tillväxten avstannar
- Registrera ditt egna domännamn idag!
1983: Den första .SE-domänen registreras
Även om 29 oktober 1969 ofta räknas som internets födelsedag, ses 1 januari 1983 som starten för det “riktiga internet”. 1983 registreras också den allra första .SE-domänen – enea.se (se gärna domännamnets whois-information)! Det är Björn Eriksen som registrerar domänen åt företaget Enea Data, där han arbetar vid denna tidpunkt.
1986: .SE blir Sveriges toppdomän
1985 börjar registreringen av nationella toppdomäner, det vill säga toppdomäner som är kopplade till ett visst land. Sverige är relativt snabba på bollen – den 4 september 1986 registrerar Björn Eriksen Sveriges toppdomän. .SE-domänen är född!
Registreringen sker genom the NIC (Network Information Center) i USA, som numera är ersatt av ICANN / IANA (Internet Corporation for Assigned Names and Numbers respektive Internet Assigned Numbers Authority). NIC utser dessutom Eriksen att förvalta .SE-domänen på lämpligt sätt.
1986-1997: Björn Eriksen – internets diktator
Mellan 1986 och 1997 sköter Björn Eriksen registreringarna och driften av .SE-domänen helt själv från sitt vardagsrum, mer eller mindre utan ersättning. Han avgör själv vilka domännamn som ska godkännas. Reglerna är förhållandevis restriktiva. Bland annat får inte privatpersoner registrera domännamn under .SE, och företag kan bara få en huvuddomän. Irritationen över reglerna gör att Eriksen kallas “internets diktator i Sverige” – en titel han så här i efterhand verkar ganska nöjd med.
1988 lockas Björn Eriksen över till KTH, och arbetet med .SE-domänen följer med från Enea till det nya jobbet. Till en början kan Eriksen sköta .SE-domänen som en bisyssla. Men i samband med valet 1994 tar internet ordentlig fart i Sverige och antalet registrerade domäner ökar kraftigt – från 1529 domännamn under 1994 till 22 283 stycken under 1996. Björn Eriksen jobbar nästan dygnet runt och måste lägga både arbets- och fritid för att hinna med domänens registrering och drift. Situationen har helt enkelt blivit ohållbar.
1997: Internetstiftelsen ser dagens ljus
Lösningen på problemet med .SE-domänen blir Stiftelsen för Internetinfrastruktur (IIS – numera Internetstiftelsen), som får i uppgift att ta över ansvaret av den nationella toppdomänen. Man bildar även dotterbolaget NIC-SE (numera .SE) för att sköta själva domännamnsdriften. Hösten 1997 blir det klart, och Björn Eriksen skriver över rätten till .SE-domänen till IIS. Rent formellt tar IIS över ansvaret från och med den 1 januari 1998, även om Eriksen fortsätter hjälpa till med registreringarna i ytterligare två år.
Nu börjar även arbetet med att etablera ett formellt regelverk för registering av domännamn under .SE-domänen. De nya reglerna införs från årskiftet 1998, men fortsätter på det restriktiva spår Eriksen anlagt från start. Det är till exempel fortfarande bara organisationer som får registrera en .SE-domän, och då, precis som tidigare, endast en huvuddomän. Det restriktiva och krångliga regelverket utstår mycket kritik. Därför begär regeringen en särskild utredning för att klarlägga hur domännamnen ska hanteras i Sverige.
2000: Domännamnsutredningens resultat
NDR föreslåt ett nytt, mindre restriktivt regelverk, och IIS inför det i april 2000. De nya reglerna innebär bland annat att man kan få ett domännamn per verksamhet, och att även handelsbolag och enskilda firmor får rätt att registrera .SE-domäner. Samtidigt kommer Domännamnsutredningen (SOU 2000:30), som vill mjuka upp reglerna ännu mer. I den föreslår man istället att alla med anknytning till Sverige ska kunna registrera en .SE-domän. Dessutom vill man godkänna användningen av bokstäverna å, ä och ö – något som hittills förbjudits.
2002: Loopia blir .SE-ombud
Loopia, grundat 3 år tidigare under namnet NetConnect, blir ombud till .SE-domänen. Ambitionen? Att erbjuda en smidig och prisvärd hantering av .SE-domänen! Genom att automatisera all administration i så stor utsträckning som möjligt, erbjuder vi tidigt enkel domänhantering till låga priser.
2003: Nya regler – privatpersoner får registrera .SE!
Det tar 3 år, men den 1 april 2003 är tiden inne. Äntligen kan alla registrera sin .SE-domän, oavsett om man är företag eller privatperson! Antalet .SE-domäner fullkomligt exploderar, från 106 349 vid årsskiftet 2002/2003 till 214 389 året därpå. Dessutom blir det nu möjligt att registrera domännamn med å, ä och ö.
2004: Loopia största .SE-ombudet
Sedan 2004 har vi kontinuerligt registrerat fler .SE-domäner än något annat .SE-ombud!
2010: 1 000 000 .SE-domäner!
Efter 2003 växer .SE-domänen explosionsartat. Det tar bara 4 år – mellan 2007 och 2010 – att registrera lika många .SE-domäner som registrerats under de första 20 åren. Så kommer då dagen då .SE-domänen passerar 1 000 000-spärren, och äran går till tolkutbildning.se!
Idag: Tillväxten avstannar
Sedan den lavinartade ökningen fram till 2010 har tillväxten för .SE-domänen avstannat. Varje år registrerar man fortfarande ett par hundra tusen nya .SE-domäner, men med avregistreringar i ungefär samma takt går ökningen långsamt uppåt. Vid årskiftet 2022/2023 fanns därför 1 485 582 aktiva .SE-domäner registrerade – men vem vet, vi passerar nog 2 000 000 om du ger oss några år!
Källförteckning:
Internetmuseum.se, Internetstiftelsen
“De byggde internet i Sverige”, 2009, ISOC-SE