MediaWikis historia

Nämner man ordet wiki är det nog många som associerar till den mest välkända wikin av dem alla, Wikipedia. Systemet som puttrar i bakgrunden på Wikipedia heter MediaWiki, det är ett open source-projekt som ursprungligen skrevs av Lee Daniel Crocker för just Wikipedia.

Från början kördes Wikipedia på en liten wikiprogramvara skriven i Perl som hette UseModWiki. Senare bytte man till ett PHP-system byggt av Magnus Manske. Men i och med att sajten blev mer och mer populär krävdes ett mer skalbart system, och utvecklingen av MediaWiki sattes igång. Den första versionen lanserades december 2003, och sedan dess har utvecklingen stadigt fortsatt.

Med åren har man, bland mycket annat, förbättrat möjligheten att “skinna” MediaWiki med mallar, och idag går det utmärkt att förändra utseendet precis som man vill. T ex är vår kunskapsdatabas en MediaWiki-installation som är knådad och stöpt i en Loopia-form.

Loggan som MediaWiki använder sig av kom till under en tävling. Tävlingen handlade dock egentligen om att skapa en logga åt Wikipedia, inte MediaWiki. Solrosloggan kom på tredjeplats, och valdes istället till MediaWikis logga (vilket ärligt talat gör ont i mitt formgivarhjärta, mer anskrämlig logga får man leta efter ).

MediaWiki installerar du på ett par minuter med vår One click installer, följer du dessutom resten av guiden så är du igång med din wiki på ett kick.

Källa: Wikipedia (engelska)

Kom igång med MediaWiki

Tidigare har vi gått igenom hur du installerar och kommer igång med bloggmästarverktyget WordPress, och publiceringssystemet Joomla. Och nu har turen kommit till att få igång en wiki.

Tanken med en wiki är att besökarna själva enkelt och snabbt kan lägga till och redigera innehållet på webbsidan direkt via webbläsaren. Ändringarna publiceras sedan omedelbart utan att granskas. En nyckelfunktion för att detta ska fungera är versionshantering, när någon sparar en ny version av en text så finns de tidigare versionerna alltså kvar. På så sätt kan oseriösa redigeringar eller misstag snabbt återställas.

Självklart kan du låsa wikin så att endast vissa besökare kan se den, eller redigera den. På så sätt kan den vara ett bra komplement i ett intranet eller en projektsida.

Med vår One click installer kan du med ett klick installera samma wiki som Wikipedia bygger på, nämligen MediaWiki, så låt oss sätta igång…

Läs vidare  

Yttre eller inre fåfänga

Nu när det börjar bli sommar och semestertider står många (nåja) med beslutsångest över vad man skall göra med all fritid man plötsligt fick.

Det ryktas om att det finns något som heter soldyrkare som tydligen passivt sitter i solstolen hela dagarna på sommaren. För dom som inte tycker att det låter speciellt produktivt, och inte helt utan risk (UV-index, ungar som spiller glass osv.) så finns det alternativ.

Sätt dig i källaren med AC:n, ta på dig tänkarmössan och bege dig till den gamla godingen projecteuler.net vetja! Där kan man hitta matematiska problem som löses på valfritt sätt via allt från penna och papper till superdator. Mycket stimulerande om man gillar pussel och man kanske till och med lär sig några nya matematiska termer. Wikipedia brukar ha bra förklaringar på många termer och det man inte hittar där finns nästan garanterat på mathworld.wolfram.com.

Lycka till!

PS. Det bästa av båda världar skulle förstås vara att sitta och bli snyggare och smartare i solen med netbooken i famn.

Lite hemligare e-post

-----BEGIN PGP SIGNED MESSAGE-----
Hash: SHA1

Det finns flera anledningar till att använda ett kuvert när man skickar brev. Det skyddar bland annat brevet från smuts, det underlättar för brevbäraren att hitta mottagarens adress och skickar man flera sidor hjälper det att hålla alla sidor på plats. Men framför allt använder man ett kuvert för att skydda brevets innehåll från obehöriga.

Med e-post används som standard inga kuvert på detta sätt (även om många skulle hävda att e-posthuvudet i vissa avseenden kan liknas vid ett kuvert, vilket givetvis stämmer).

Om du inte aktivt krypterar din e-post finns det inget som stoppar någon från att läsa det, och även om det du skriver kanske inte rör rikets säkerhet, så är det ändå tillfredsställande att kunna sätta käppar i hjulet för de flesta tjuvläsare.

En vanlig metod för att kryptera e-post är att använda standarden OpenPGP. PGP använder en krypteringsteknik kallad public key encryption. Den går ut på att man har två krypteringsnyklar, en publik och en privat (den privata fungerar ungefär som ett lösenord). Ett meddelande som krypterats med den publika nyckeln kan bara avkrypteras med den privata nyckeln.

När Alice skall skicka sitt kärleksbrev till Bob krypterar hon det alltså först med Bobs publika nyckel. Nu kan ingen annan snappa upp innehållet i brevet (förutom Bob förstås). När det slutligen når Bob avkrypterar han det med sin privata nyckel, och kan nu läsa det rykande heta innehållet.

Det fina med PGP är även att du med din privata nyckel kan signera ditt e-postmeddelande. Den som har tillgång till din publika nyckel kan då bekräfta att det verkligen är du som skickat brevet och att ingen manipulerat det på vägen.

Schysst, så vilka program kan jag avända till detta?

Det finns en uppsjö med PGP-programvaror där ut, men en produkt som är bland det bästa sedan skivat bröd, är e-postklienten Thunderbird med tilläggsprogrammet Enigmail. Det fina med Thunderbird är att den är kompetent, kostnadsfri och fungerar på de flesta plattformar. Med tilläggsprogrammet Enigmail läggs dessutom PGP-stöd till genom den kostnadsfria PGP-implementationen GnuPG, Gnu Privacy Guard.

Information om hur du konfigurerar Thunderbird hittar du i vår kunskapsdatabas, och en smidig steg-för-steg instruktion till hur du börjar kryptera e-post med Enigmail hittar du här. Är du inte förtjust i grafiska applikationer för din nyckel-hantering så hittar du man-sidan för gpg (GPG) här.

Även om programvaror som Enigmail gör kryptering och avkryptering av e-post riktigt smidig, så är teorin bakom kryptering inte alltid enkel. Är du därför intresserad av OpenPGP och andra tekniker så är ett besök till åtminstone Wikipiedia varmt rekommenderat.

Lycka till // Loopia Marknad

-----BEGIN PGP SIGNATURE-----
Version: GnuPG v1.4.2.2 (Darwin)

iD8DBQFHuuqZanP2d4bmey4RAo1WAJ9sLcXjImLosnxhIhzitgJjeayPMwCfSsHn
0kfx8opld9vz+mFBjKJpnLw=
=vgPT
-----END PGP SIGNATURE-----

Hjälp din sökmotor

Att hjälpa Google och andra sökmotorer att hitta just din hemsida, och materialet på den, är något som gått och blivit big business. Förkortningen SEO (Search Engine Optimization) är idag något av ett hushållsnamn och de som bemästrar tekniken kan tjäna stora pengar.

Det finns många sätt att hjälpa sökmotorer hitta “rätt” material på den webbplats du tillhandahåller. En teknik, som det dock inte talas så mycket om, är att använda protokollet Sitemap (eller webbplatskarta som det kallas på svenska).

En Sitemap är en XML-fil som du lägger upp på din webbplats. I den beskrivs vilka delsidor din webbplats består av, hur ofta de uppdateras och vilken prioritet de har gentemot varandra. På så vis kan du kan hjälpa sökmotorerna förstå logiken bakom din hemsida och ge dem en hint om när det kan vara dags att söka igenom ditt material igen.

Protokollet Sitemap är en vedertagen standard och används av alla stora sökmotorer från bland annat Google, Yahoo och Microsoft. Dock skall noteras att en Sitemap inte på något vis garanterar en bättre position i olika sökresultat. Däremot hjälper den alltså sökmotorerna att bättre förstå din sida och kan därigenom hjälpa dem att göra ett bättre jobb.

Här är ett exempel på hur en Sitemap-fil kan se ut:

<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?>
<urlset xmlns="http://www.sitemaps.org/schemas/sitemap/0.9">
   <url>
      <loc>http://www.loopia.se/</loc>
      <lastmod>2008-01-01</lastmod>
      <changefreq>monthly</changefreq>
      <priority>0.8</priority>
   </url>
   <url>
      <loc>http://www.loopia.se/webbhotell/</loc>
      <lastmod>2008-01-15</lastmod>
      <changefreq>weekly</changefreq>
      <priority>1.0</priority>
   </url>
</urlset>

Som du ser är innehållet mycket logiskt och enkelt att förstå. De intressanta taggarna här är <loc>, <lastmod>, <changefreq> och <priority> som kapslas in mellan <url> och </url>. Varje sådant block ger information till sökmotorerna om en specifik delsida på din webbplats.

I exemplet ovan har vi listat två delsidor på webbplatsen www.loopia.se, www.loopia.se/ och www.loopia.se/webbhotell/. Detta görs alltså med taggen <loc>. Taggen <lastmod> anger datumet då delsidan senast ändrades, <changefreq> anger en uppskattning om hur ofta detta sker och <priority> anger vilken prioritet sidan har (mellan 0.0 och 1.0) gentemot andra delsidor på webbplatsen.

För mer information om vad en Sitemap kan göra för dig, hur du skapar en sådan och hur du får sökmotorerna att hitta den, se sidan sitemaps.org, den officiella sidan för protokollet. Du hittar även detaljerad information om Sitemaps på Wikipedia.